Translate

tisdag 19 november 2013

Steg två avklarad...

Det löns att "hänga på låset".
När man en gång fått en tid till undersökning och har tid att komma när som helst så löns det att ringa och göra sig påmind.
Jag fick en första remisstid till endoskopi/colonoskopi undersökning till den 26.11. till Malmslka sjukhuset. Genast ringde jag till avdelningen och sa att så fort när det kommer en avbokning så är jag beredd att ta den.
Och... Hast du mir gesehen?! Efter två dagar ringde de och erbjöd mig en tid till 19.11 (läs: i dag) kl 13.00.
Nåväl... bra så! Jag har nu fram till denna tid bara gått s.a.s. i "väntans tider". Jag har donat och på med en del saker, besökt vissa idrottstillställningar m.m. men hela tiden så gnagar ovissheten och vissa dagar har fantasin nästa skenat iväg.

I går eftermiddag fick jag igen ett samtal som undrade om jag kunde komma redan kl 9.00.
Glad i hågen fick jag alltså sätta igång med tarmtömning och magsköljning. Det innebär alltså att dricka ett pulver upplöst i vatten i doserna 1+1 liter. Detta skulle drickas mer eller mindre på en gång. Därefter vänta, dricka vatten och... därefter ssplaaasch!!! All vätska kom rakt genom... Helt otrolig vilket medel! Magen tömdes mer eller mindre på en gång. Hooh!
Därefter följde en paus på 5 timmar till kl 20-21 tiden då andra dosen skulle intas. Det värsta med denna behandling var att den rätt vämjeliga vätskan på 2 l skulle svepas på en gång samtidigt som de verkande substanserna gjorde att magen spändes upp med en stark magknip som följd. Spyfärdigheten var rätt nära... Men det gick fort över i och med att vätskan sökte sig rätt snabbt ner i tarmen och vidare ut.

När jag kom till Malmska fick jag först en frågestund med läkaren där hon snabbt kunde med full säkerhet konstatera att jag har ett större bråck på högra sidan. Vilket jag också hela tiden misstänkt! Det skall åtgärdas å det snaraste men först en helundersökning för att säkerställa och utröna varför "tumörmarkörerna" var förhöjda...

Det här med colonoskopi har jag fått mig berättas att är inget vidare. Vissa har t.o.m. sagt att det var det värsta de varit med om. Men allt det har jag dock försökt ta med en nypa salt och varit mera glad över att jag inte behövt vänta på gastroskopi. Blotta tanken på att sätta något främmande än typ tandborsten och sked i munnen ger mig stora kväljningstankar. Jag menar... jag har varit med om typ 5st punkteringar av halsbölder och därpå följande tonsilloperation och därefter lång läkningsprocess med massor av blodutgjutelse. Det var det värsta hittills för mig, men endoskopi... tja.
Endoskopi är ju en undersökning där man med hjälp av en HD-kamera filmar tjocktarmen i hela dess längd.

Innan undersökningen pumpar man upp tarmen med luft för att få fram ett hålrum så att man kan se allt tydligt. Klart att det var lite obehagligt vid "peneteringsögonblicket", men slappnade man av och andades lugnt så gick det helt bra. Lite som att ja, att ha någon gång lite hårdare mage...
I och med att jag innan valde att ta en liten dos lugnande medel hjälpte säkert att lugna ner min lilla nervositet och spända attityd.
Det att man blåste upp magen med lite tryckluft tyckte jag inte var så besvärande alls. Det klämde till en aning, men det var allt och man lovade att jag fick "pruppa" hur mycket jag ville.
Under hela undersökningen fick jag följa med vad man såg på en skärm invid sängen. Allt såg mycket bra ut, ljusrött och friskt. Strax innan analöppningen hittade de ett litet knappnålsstort "ödem" som de knipsade bort, men inget annat alarmerande.
So far so good!

Nu återstår en period av röntgen av resten av kroppen. Jag kallar det steg tre... Steg fyra kommer att bli en bråckoperation.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar