Translate

fredag 20 december 2013

Velomobil-Weltrekord!!!

Härlig och fartfylld velomobifärd. Något som velonauten Stephan Schmid kallar som "världsrekord". I och med att det är bara han som kört denna sträcka. Trots allt så går det riktigt undan på många ställen...
Schwabach-Eltersdorf är en sträcka på 31 km och den kör han på 58 minuter! Han har filmat hela färden. God tur! ...och God Jul!


fredag 13 december 2013

Mellan hopp och förtvivlan...

Jahapp...

Och vad säger man om det här då?
Det är ju säkert helt klart att man inte skall operera om man anser att infektionsrisken är för stor. Just nu är jag mitt uppe i en cortisonkur för att mota ut den enerverande astman. Cortison och operation är ingen bra kombination fick jag veta i dag...
Det var ju först meningen att jag skulle vara på operationsbordet redan i onsdags. Men när jag hade startat min cortisonkur redan på måndag så ville man skjuta på operationen till inkommande måndag den 16.12.
I dag fick jag ändå två samtal från dagkirurgiska som ledde fram till att man inte ville utsätta mig för möjliga komplikationer med infektioner. Kirurg Ikkala ville helt enkelt chansa. Han ansåg att cortisonkuren borde ha varit över och en paus på typ en vecka innan operation. I.o.f.s bra så,
men nu har jag då alltså blivit fast i ett julfirande som skjuter på tidtabeller och ställer saker helt på sin ände.
Nu fick jag en tid först till den 16.1.2014.
Det betyder en hel månad av väntan och fortsatt "hemsk" tid med mitt packande bråck som absolut inte blivit bättre. Snarare tvärt om. Det har nu också dykt upp tillfälliga småsmärtor. Hittills så har det bara varit ett störande packande med vissa tillfällen av smärta beroende av längre stående och vandrande.
Men That´s Life... Vad kan man. Och nu är det helt onödigt att tänka sig att gå via den privata vården. Nu beror ju detta på tja. cortison och jultjofirande. :-/

Mitt alterneringsledighetsår är snart förbi. Det är meningen att mitt arbete startar upp den 26.12. och min första kurs är satt att vara den 7.1.2014. Få se hur det blir med det?
Kursen jag skall ha är en valfri kurs i teckning och är därmed inte på något sätt fysiskt ansträngande. Det är mera oron och den tilltagande ömheten som stör. Frågan är om jag då är helt enkelt "fit for fight", få se - få se?

Men - fortsättningsvis så är jag hittills mycket nöjd med hela "vårdkedjan" från Nykarleby HVC till Malmska sjukhusets agerande och varma empati.

Tack så långt!

http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Ljumskbrack/

God forts på advent och Glad Lucia!



måndag 9 december 2013

Väntan är över! Jag har ett datum...

Jess, jess, jess!

När det går undan så går det undan!
I och för sig så har jag ju kastats mellan hopp och förtvivlan nu i typ två månader. I början av oktober började jag få allt svårare med "något nere i magen" och var på min fösta undersökning den 8.10. Jag har varit på provtagningar och på "helscanning" av bål och lungor.
Hela tiden har dock haft problem med något som jag hela tiden försökt peka på; att jag säkert har "bråck" eller uttöjda bukhinnor. Läkarna har nog sannat med men har hela tiden gått vidare med sidoundersökningar p.g.a. de "förhöjda tumörmarkörer" jag uppvisade under det första blodprovet.

Efter CT röntgen den 29.11 fick jag reda på att allt var bra med bukavsnittet.
Provet man tog i samband med endoskopi-undersökningen en vecka tidigare såg också bra ut.
Däremot var min läkare en aning orolig för vad man såg i botten av bägge lungorna. Hon sa dock att det kan vara sviter av ett tidigare "liv som rökare". Hon skulle dock konsultera med en lungläkare för att säkra sig om ifall det var något alarmerande.
Som jag tolkar det så var detta just orsaken för de förhöjda markörerna. Men det är bara min egen tolkning...

Nu har det gått en vecka och inget har hörts från vare sig "min" läkare eller någon lungläkare. Inte heller har något brev dykt upp.

Men! ...i morse ringde en snäll "informationssekreterare" från Malmska sjukhus och sa att jag är inbokad för en "brådskande brockoperation" till denna onsdag, alltså 11.12.

Innan det så skulle jag, gärna i dag, komma upp till dagkirurgiska avdelningen för diskussion och planering.
Nu har jag varit där och allt såg i sig bra ut. Jag fick också veta att lungläkaren konstaterat att det redan för flera år sedan sågs något likadant på röntgen man tog då.
Jag har nu en tid i april 2014 för en till skivröntgen och blodprov för att kolla upp mina lungor.

Nu säger jag bara jippii! Jess, jess, jess... jag blir alltså operarad för mitt kära bråck på högra sidan på morgonen 11.12! Tänk vad glad man kan bli för en operation!
Snabba ryck i Jeppis!

...och nu kom posten med det brev jag saknade!

Det enda som nu retar mig är jag säkert ännu sex veckor är tvungen att vara o-tränad, o-cyklad, o-velomobilad och o-motionerad. Totalt alltså hela 14 veckor!

Men vänta bara... det kommer en vår! :-)

Av bara ren och pur glädje for frugan och jag på kaffe och tårta till Café Fredrika.

Vi ses!

P.S: Oj oj...
I och med att man blev orolig för att jag påbörjat en cortisonkur i går för att stävja min eskalerade astma och ökande hosta så ville min läkare skjuta fram operationen till den 16.12.
Då skulle det bli en annan läkare. Vilket också gjorde att bedövningen skulle bli ryggbedövning i stället för lokalbedövning.
Voi, voi..., men vad kan man när man har skraltig hälsa...




torsdag 5 december 2013

Velomobilen är hemma och det första "uppdraget" har startat

Pieter Deleau i Ekenäs och firman velocraft.fi finjusterar 
här pedalerna på min nyköpta Strada.
Transporten behöver en paus. Här på en ABC-rastställe
någonstans i närheten av Åbo.
Väl hemkommen så börjar uppdatering av däck
från sommar till vinter dito. Bak Schwalbe Ice 
Spiker Pro 54-559 och framme Schwalbe 
Marathon Winter 42-406. Tryggt och bra. 
Blir spännande att se hur det påverkar farten 
och inneljudet.
Som första tejpning och pr-kampanj blir något av den tyngre 
sorten. I Ryssland sitter ännu 29 Greenpeace-aktivister i mer 
eller mindre "husarrest". Ingen sitter i fängelse längre. Men i 
väntan på slutlig dom, som i sig kan vara horribelt hårt och 
långt fängelsestraff, så får de inte lämna Ryssland
Deras pass är bl.a. beslagtagna...


Nu så här inför jul tyckte jag det var min plikt att visa vad jag 
och många med mig tycker om de ryska myndigheteras 
behandling av de fredliga demonstranterna från GREENPEACE. 
Myndigheterna är totalt ovilliga till samarbete och samtal. 
Människorna i Greenpeace vill ju bara att allas vår planet 
med oss människor, djur och natur skall bevaras och må bra 
över generationerna.








































































Jag vill här kopiera och citera ur en GREENPEACE sida angående det aktuella som nu sker kring de som nu sker:

30 Arktiksen puolustajaa uhkaa vuosien vankeus
"30 miestä ja naista ovat syytettyinä huliganismista otettuaan osaa rauhanomaiseen mielenosoitukseen Venäjän Arktiksen haavoittuvalla alueella tapahtuvaa öljynporausta vastaan. Vietettyään yli kaksi kuukautta tutkintavankeudessa jokainen pääsi vapaaksi takuita vastaan. Kaikki 28 aktivistia ja kaksi kuvaajaa ovat edelleen syytettyinä vakavista rikoksista, joita he eivät tehneet, ja joiden vuoksi he saattavat joutua viettämään vuosia vankilassa. Vapautetaan heidät ja tuodaan heidät kotiin..."









tisdag 3 december 2013

Tvättat bilarna... i morgon velomobilhämtning

Det var något vad det helt plötsligt blev varmt ute!

Genast efter att Kerstin och jag varit ute på en morgonlänk med våra tre hundar så statt jag igång med biltvätten. Vi har nu två bilar. En riktigt liten VW Up! som frun kör med och en mycket stor som jag nu som då är ute och kör med.

"Min bil" är en Fiat Ducato Pössl som är inredd till en s.k. "campingbil". Det är alltså inte en regelrätt "husbil" utan mera en typ större paketbil som är inredd av den tyska firman Pössl som specialiserat sig i just campingbilar.

Denna Pössl är nu till salu!

Vi har i typ 10 år rantat omkring i husbil. Men i och med att vi fått ärva min fars och mors villa så är vi "strandsatta" och på ett positivt sätt bundna till den. Campingbilen känns därför allt mera onödig.
I och för sig så är nog den typen av bil mycket praktisk när man kan öppna dubbeldörrarna där bak och också montera upp dubbelbädden och då skapa ett enormt och praktiskt bagageutrymme.
Men som sagt så börjar den nu allt mera kännas önödig och något som vi borde få avyttra och hitta en annan lösning på ett i.o.f.s. "icke existerande problem". Men hur som helst...

Vår Pössl kan man hitta på både:



Nuvarande campingbil är vår femte "husbil". Vi har kört massor och sett mycket av både Finland, Sverige och Danmark. De flesta utfärderna har jag haft med mig min cykel och därför fått massor av kilometrar ihopcyklad på s.a.s. främmande ort. Men nu är det slut med husbilsepoken för vår del.
Vi har konstaterat att Kerstins och mitt gemensamma liv har levts i mer eller mindre tioårs-perioder.

Det var en rolig upptäckt när vi började fundera på att:
  • period 1. var ett slags "arbetsperiod utan barn". Vi jobbade hårt bägge två och flyttade rätt mycket från hur till hus. Detta var 80-talet.
  • period 2. var för mig ett "windsurfandets period" som också höll på i ca 10 år.
  • period 3. var "vinter- och lapplandsperioden" då vi åkte många ggr per år upp till mer eller mindre alla vintersportsorterna i Finland för att syssla med utförsåkning.
  • period 4. var "segelperioden", som också höll på i ca 10 år, när vi köpte segelbåtar och seglade mer eller mindre alla somrar runt i vår skärgård och gjorde flera seglingsäventyr också över till Sverige och höga kusten.
  • och så har vi alltså "husbilsperioden" som också sammanföll med min ännu pågående "cykelperiod".
  • år har vi också påbörjat vår "villaperiod".
  • min "cykelperiod" har nu också pågått i dryga tio år men fortsätter ännu med full kraft och kommer säkert att göra det så länge hälsan och kroppen orkar, d.v.s. mer eller mindre livet ut...
  • Om det nu också föds en ny "velomobilperiod" på ca tio år får vi allt se. Jag tror den perioden kommer även den att sträcka sig längre än det...

I morgon onsdag skall jag åka till Ekenäs och Velocraft.fi och hämta hem min egna lilla Strada velomobil! Det blir mycket spännande!

Transport av Strada velomobilen från Toholampi. September 2013
Campingbilen på bilden är nu till salu...




















För att komma tillbaka till det  att vår campingbil nu är till salu har mycket att göra med att jag skall bli en 100%-ig velomobil-pilot mer eller mindre året runt. Jag kommer att köra den hela tiden i stället för allt onödigt ensamt bilkörande.
Naturligtvis så kan man ju inte packa in hela familjen och hundar i velomobilen. Det är inte det! Jag kommer att köra velomobil som egen utfärd, jobbpendlig, shoppingresor etc.
Nästa sommar tänker jag också resa med velomobilen till Motala och Vätternrundan och sedan där på plats åka rundan med vanlig racercykel och sedan återvända hem igen med velomobilen. Det är ett nyårslöfte! ...och jag är en man som ofta brukar hålla mina löften!
Det finns många som tvekar när jag berättar om mina planer. Men ni skall få se!!! :-)

Se mera om Velomobiler på sidan "Velomobil".

Sii Juu!