Translate

torsdag 8 mars 2012

Rapporter från min cykelsemester på Gran Canaria 2012


24.2 Första rundan på GC
Samma sköna och mjuka känsla som alla andra premiärturer på denna ö! Jag tror att den höga inlednningspulsen mera berodde på upphetsning än på något annat.

Turen: Puerto Rico-Maspalomas-Ayagaures (med en skön stigning) – Montana la Data-El Tablero
Km: 67
Medelpuls 144
Maxpuls 170
Totalhöjdmetrar: 1183
Medelhastighet 25.,68
Maxhatighet: 61,58




















25.2 Andra rundan
Denna dag var planen att åka upp till bergssjön och reservoaren Soria. I dag strålade solen med all sin kraft från en klarblå himmel. Värmen gassade på mot bergssidorna där inte vinden kom till att blåsa.
I dag igen var det massor av cyklister som var ute och prövade utmaningen och sin vinterstyrka.
Vägen uppåt mot berget startar från Arguineguin

Turen: Puerto Rico-Arguireguin-Soria –Arguineguin-Puerto Rico
Km: 60,34
Medelpuls: 137
Maxpuls 165
Höjd: 919
Medelhatighet 22,17
Maxhastighet: 51,87
Lutning: 4,5-14,5%






































26.2 Tredje rundan
I dag söndag hade jag bestämt mig att bara göra en shoppingresa till Playa del Ingles och Free Motion cykelaffären.
Oerhört vad många cyklister jag mötte på GC500! De kom i stora klungor på upp till trettio. Skönt att se! Men i min rikting såg det ut att vara helt tomt förutom två cyklister som jag snabbt passerade… Kan väl ha en orsak att hitta i att jag höll en relativt snabb fart ;-)
Väl framme vid Free Motion så träffade jag t.o.m. på en Nykarlebybo som var i färd med att hyra en cykel…
Men redan vid start visste jag att jag egentligen behöver vila efter de två första dagarna. Så i morgon 27.2 så blir det paus och bilutfärd i bergen.

Km: 40
Medelpuls 136
Maxpuls 157
Totalhöjdmetrar 507
Medelhastighet 26,56
Maxhatighet 56,23




27.2 Vilodagen. Då hyrde vi en bil och åkte upp på flera ställen upp i bergen. Först upp till Présa del las Nias och lokalbefolkningens egna semester och lägerområde. Nervägen valde vi att ta den branta slingervägen ner till Soria.
Efter Soria for vi ut igen till GC500 och Arguineguin.
Efter en rund via Ayagaures och Montana la Data. Men så tog vi snabbt sikte på Maspalomas. En febril eftersökning på ett genuint matställe startade. Snabbt dök det nog upp ett lokalhak med lokala maträtter upp på norra sidan om motorvägen, strax ovan om Playa del Ingles.
Resan fortsatte sedan mot  El Doctioral och sedan mot Satna Lucia och vidare upp till toppen för att göra en vandring i riktning mot klippformationen Roque Nublo.
Hemvägen neråt valde vi att ta via Fataga och byn Arteara nere i dalen och därefter vidare upp och ner igen till Maspalomas. Som sista etapp




















28.2 Fjärde rundan
Nu var det så dags att med cykeln för först gången under denna semester ta sig an de högre höjderna. Planen var att cykla ut den långa, tråkiga vägen GC500 till El Doctoral. Det visade sig denna gång att det inte var så särskilt tråkigt. Vinden var nu på morgon inte så stark mot som den vanligtvis brukar vara på vägen mellan Maspalomas och flygfältet. Jag matade på i god fart. Vissa partier innehöll dock några skumpiga avsnitt vägbyggen. I och med att ett av dessa vägbyggen fanns strax innan den hårda backen vid San Agustin gjorde att man fick mer eller mindre starta från noll.
Väl ute på slätorna längs GC500 i riktning Juan Grande så fick man nästan en känsla av Österbottnisk landsvägsåkning, men bara nästan…
Vid el Doctoral var det så dags att svänga vänster i riktning Santa Lucia de Tirajana längs väg GC65. Så småningom började en seg ökande klättring.
Efter en tids segtrampande och slitande nådde jag halva målet och mitt favoritkonditori, Pasteleria la Hornada i Santa Lucia.
Efter en behövlig paus med en liten marmeladfylld pastej och en Coca Cola satte jag siktet på San Bartolomé de Tirajana längs väg GC60. Nu började jag verkligen se sanningen i vitögat. Nu startade slitet på reserverna och den frukost jag åt innan hade för länge sedan tömts. Nu kände jag att jag cyklade mera på vilja än s.a.s. på egen kraft. I och med att jag kände till denna rutt sedan tidigare så visste jag tyvärr vad som skulle följa. Och den blev absolut inte lättare. Det första delmålet efter San Bartolomé skulle vara att ta sig upp till passet Cruz Grande på 1250 m ö h. Och sannerligen så fick jag kämpa på riktigt allvar! Vinden hade tilltagit och solen hade för länge sedan gått i moln och temperaturen var nu endast ca 5 grader. Avståndet från San Bartolomé upp till Cruz Grande är inte så värst långt, men har man inga krafter och nästan helt slut på motivation så tar denna 5 kms sträcka mycket länge.
Väl uppe var jag tvungen att sätta ner foten och pusta ut. En holländsk familj hade stigit ur sin bil och dukat upp med kaffe och tilltugg. De frågade varifrån jag kommer och tyckte verkligen att dagens motionärer är ena vardagshjältar som orkar upp till dessa ställen för egen kraft. Det samtalet stärkte och nya krafter tillkom så småningom. Innan jag stack sa jag till dem att nu är det bara hemvägen som gäller och massor med nerförslöpor.
Men ännu skulle jag dock ha vissa sega partier framför innan jag nåde dagens mål, Ayacata och vägskälet och den väg som skulle föra mig ner mot varmare trakter och Puerto Rico.
Första avsnittet från Ayacata ner mot Presa de las Ninas, väg GC605, var dock ganska kuslig och mycket kall. Huvadå vad jag frös de första 10 km av nerfarten. I och med att också vägbeläggningen var mycket skrovlig och söndrig med massor av hål så började fingrarna bli stela och t.o.m. domna. Med hårdpumpade däck så transformerades vibrationerna till hela kroppen. Obehagligt… men som tur så kom det nästan inga bilar som kunde ha inneburit fara.
Väl nere i regionerna av Presa de las Nias började solen ingen tränga genom det kompakta molntäcket och värmen ökade en aning. Men inte så mycket att jag här var beredd att börja ta av mig vare sig vindvästen eller jackan. Nu hade jag då kommit till ett ställe jag väl känner igen. Vägskälet som endera leder ner mot Arguineguin via Soria eller så den mycket spektakulärt vackra serpentinvägen ner till Mogán.
Jag var ändå beredd att ”belöna” mig med en hisnande nerfärd av sällan upplevd art. I och med att denna finaste cykelväg av alla nu också fått splitterny beläggning så är detta en åktur man sällan glömmer. Vägen heter GC601.
Utan överdrift så är vägen ner från toppen på Cruz Verde så pass medlut att man bara behöver kanske redigt 50 tramptag innan man når havet vid Puerto Mogan. Vägen via Mogán heter GC200…
Hemvägen från just Puerto Mogan till Puerto Rico, GC500, är jämförelsevis med det jag de senaste timmarna upplevde mycket enkel och färden gick som en dans.
Som sammanfattning kan jag bara konstatera att jag aldrig i mitt cykelliv upplevd en hårdare träningsrunda! Orsakerna är säkert många, men den tydligaste är nog att distansträningen under vintern inte har varit i den form den borde vara om man med elegans skall klara av att bestiga toppen på Gran Canaria. Spinning träning i all ära men här finns andra krafter som utmanar är det man tar till sig under höstens och vinterns otaliga spinningpass. Speciellt är det distansträning som saknas!

Km: 120
Medelpuls 146
Maxpuls 171
Totalhöjdmetrar 2161
Högsta höjden 1310
Medelhastighet 21,12
Maxhatighet 60,02

29.2 Skottdagen… Återhämtningsdag
med mat och en trappklättring från stranden upp till högsta punkten i Puerto Rico. Mycket jobbig det också!

Totalt Ca 580 trappsteg i ett lätt joggande tempo. Puuh…

1.3 Femte rundan
I dag skulle jag faktiskt ”lyssna på kroppen” och cykla därefter. Målet var igen ställt på Ayagaures-rundan med min, för min kropp, favoritstigning. Inte alltför lång och inte för långa branta partier.
Planen var att hela tiden s.a.s. rulla lätt med en för mig högre kadens. Bara för att spara kraft och rulla ut benen ordentligt. Inga topppulsnoteringar skulle göras. Redan vid halva sträckan ett par km efter Aquapark så kändes det mycket bra att ha mycket hög kadens i den mycket lätta, men trots det förrädiska, motlutet mot Ayagaures. Det som kändes konstigt var att ingen cyklist cyklade förbi, men det gjorde jag däremot. ;-) Ganska många det facto….
Utan att egentligen behöva det så tog jag en planerad paus i centrum av byn, strax invid caféet. Bara för att känna efter, dricka ordentligt men också passa på att njuta av den vackra utsikten och kolla in mina medcyklister. De andra cyklisterna verkade ta det mycket lugnt… jag blev ganska fort rastlös och hoppade upp på cykeln och trampade iväg.
En annan farbror hade startat sin klättring ett par minuter före mig så nu hade jag en rygg att spana in på och ha som ”hare”.
Denna förmiddag var rätt kylig och jag hade försett mig med både vindväst och lösärmar. Efter ca en kilometers klättring började värmen stiga under västen. Men jag gnetade ändå på i maklig takt. Pulsen låg på lämplig 180 och jag började nu skymta mannen ca 100 m framför. Men nej! Nu var jag dock tvungen att sätta ner foten för att kränga av mig både väst och armvärmare. För snart skulle jag nog koka över. Mannen framför hade däremot varit klok nog att göra denna manöver redan innan klättringen startade och han bara gnetade på…
Efter ca fem minuter hade jag nått mitt ”villebåd” ca 100m innan toppen. Vi beslöt dock bägge att kliva av och klä på oss både väst och armvärmare. Det visade sig att han var från Dortmund och att han vistas på ön ca tre månader per år…
Efter den lilla pratstunden så trampade vi i och tog så siktet ner mot Montana de la Data och vidare mot Maspalomas. Och här kan man bara säga att denna resa neråt verkligen går undan och här har jag faktiskt nytta av mina finfina nya Mavic COSMIC hjulpar. I ett huj har jag därför lämnat gubben utom synhåll bakom…
Medelhastigheten drogs avsevärt ner av den distinkta motvinden jag hade från Maspalomas till Puerto Rico och det att det var total trafikkaos i Arguineguin med massor av trafikproppar.
Nu har jag cyklat 347 km under denna GC semester…

Km: 60,46
Medelpuls 140
Maxpuls 160
Totalhöjdmetrar: 991
Medelhastighet 22.,88
Maxhatighet: 63,02




















3.3 Sjätte rundan
Dagens runda var en direkt upprepning av rundan från 1.3. Alltså PR-Maspalomas-Ayagaures-Maspalomas-PR. Nu avslutade jag dock med en sightseeingtur ut till Maspalomas och också ett kort besök hos Free Motion bike centre. Denna cykelbutik är mycket mindre än den i Playa del Ingles men trevlig personal!

Km: 63,02
(ca 10 km är borta p.g.a. rätt mycket slö åkande längs strandpromenaden i Maspalomas)
Medelpuls 138
Maxpuls 158
Totalhöjdmetrar: 991
Medelhastighet 23.,63
Maxhatighet: 61,56

5.3 Sjunde rundan
Denna vistelses första och enda ”fram-tillbaka” tur. Men bara för att inte på måfå välja en plats för var jag skulle göra en u-sväng så följde jag min cykelkartas rekommendation nummer 7 för landsvägsåkning på GC. Målet var där ställt på Barranco de Guayadeque. En plats inåt ön i höjd av GC flygfält.
Jag startade som vanligt i uppförsbacken längs GC500 ut från Puerto Rico i riktning Maspalomas.
Dagen började bra. Jag fick framför mig ett par fräscha damcyklister frånÅsarne Cykelklubb. De vevade på elegant uppför med lätta växlar. Nästan för lätta för mig. Men jag tänkte att de säkert bara nyss har startat och vill därför ta det extra varsamt. Så jag tänkte genast att denna fart passar mig mycket bra med tanke på de km som ligger framför. Enligt kartan så torde jag denna dag ha ca 130 km som mål.
När vi snart nådde Arguineguin så blev det trafikstopp och damerna ”fegade ur” medan jag började min omkörning på insidan av trafiken i rask takt. Väl framme i kön med bilar så körde jag fatt ÅCK:s unga manliga elitgrupp. Oj de såg proffsiga ut tänkte jag med så enhetig klubbdräkt och de flesta körde på BMC cyklar med både wattmätare och elväxlar!
Jag smög sakta fram och la mig tätt inpå den bakre cyklisten. Om jag inte missminner mig så var de 7 st i gruppen. Det visade sig vara ett mycket vänligt och glatt gäng. De också hade den vanliga taktiken att ta det lugnt i uppförslöporna och trycka i rejält nerför. Fort bjöd de in mig i gruppen när de såg att jag trivdes i sällskapet och blev därmed en stund den åttonde i gruppen. Stunden och backavsnitten innan Maspalomas fick jag då vara med och rotera ett tag. Jag fick veta att de hade planen att söka sig mot toppen via Fataga. Därför skiljdes våra vägar i San Fernandokorsningen norr om Playa del Ingles och jag fortsatte längs GC500 i riktning först El Doctoral.
Resan till Cruse de Arinaga kan jag kategorisera som mycket typiskt ”Österbottniskt med platt, stark motvind. Kanske inte så intressant cykling i sig men ack så bra uthållighetsträning och nästan psykisk meditation.
Väl framme i Cruse de Arinaga efter mycket tätortscykling i både El Doctoral och Vecindaria, så började detta pass egentliga klättring. Detta motlut upp till Agüimes var kanske inte det tyngsta under denna resa. Men i och med en stark mot/sidovind så blev det ändå att ta till sista växeln innan jag nåde just Agüimes.
Agüimes är en mysig by med pittoresk stämning. Mycket väl värt ett besök!
Från Agüimes till slutmålet Barranco de Guayadeque var det ett mer eller mindre distinkt, förrädiskt motlut, som med tiden riktigt sög på krafterna. Vägbeläggningen var inte alls den bästa. Mycket grov, med hål och löst uppluckrat grus som gjorde att mina aerojhjul stötte kraftigt mot och gjorde så att hela cykeln vibrerade våldsamt. Men jag tänkte bara att detta är säkert bra för osteoperos eller ngt annat bra!
Under turen upp så började jag nog ana vart jag är på väg! Terräng och ”byggnader” plus en del turistbussar började tyda på att detta är vägen upp till det turistiska ”grotthusen”. Och så var det…
Barranco de Guayadeque är också den mest kända ravinen på Gran Canaria. I slutet av vägen möttes jag av en hel del fotograferande medturister och också en kyrka, infopunkt och restaurang inbyggt i grottor. Kanske ändå inte så spännande. Men vissa var riktigt till sig i trasorna…
Jag köpte en Coca Cola, drack den och siktade styret neråt. Nu gällde det bara att bromsa. Inte för att åka ut eller krocka eller annars bara vara säkert. Nu var det åter vägens kavalité som satte hinder för framfarten. Allt skakade något enormt, glasögonen hoppade jämfota på näsan, hjärnsubstansen och hjälmen skakade i otakt och armarna var svåra att hålla i styr. En snabb titt på mätaren så kunde jag konstatera att farten ändå pendlade mellan 40 och 60… brrrr…
Hela hemvägen fram till Playa del Ingles gick i en rasande fart. Med viden platt eller snett, starkt baifrån så var det bara att trampa på. Vilken fartupplevelse! På stora vägen från El Doctoral var farten hela tiden mellan 45-60 km/t och nu fick jag äntligen riktigt användning av den sista 20:e växeln.
I ett huj var jag igen på vägen norr om Playan och jag fick orsak att sträcka på mig. Men inte mera än att…. Swisch swisch så passerade ett ungdomsgäng från CK Bergen med TREK sponsorering. Häftigt vilket ”gulligt gäng” med säkert 7-8 st 12-15 åringar och deras ledare och tränare.
Jag valde att följa dem ”på avstånd” ett tag, men efter Maspalomas så försvann de bakom några backar och jag släppte tanken på att följa deras fart.
Uppe på ett litet backkrön sate jag ner foten för att byta flaskor och gräva efter en sista tugga djupt nere i fickan. Och… har du sett? …tänke jag. Där har jag igen mina damer från ÅCK! De var tydligen också på väg "hem" mot Puerto Rico. Men huppsan plötsligt står ett par av CK Bergen cykleisterna på vägkanten. En hade tydligen fått punktering.
Efter ett par motlöpor så kom Bergenungdomarna långsamt upp mig igen. Nu skulle jag absolut hänga med! Och det gick… Jag följde dem ända till PR, kul!
Jag konstaterade också att varför jag inte riktigt hänger med är just vid uppförslöpornas absoluta krön. Det är där det gäller att klämma i för att få rätt fart ut mot nerfarten…
Det om det! Skön tur!

Km: 106,3
(ca 20 km är borta p.g.a. rätt mycket slö åkande i El Doctoral)
Medelpuls 140
Maxpuls 169
Totalhöjdmetrar: 1588
Medelhastighet 23.,79
Maxhatighet: 66,41




















7.3 Åttonde rundan
Semestern sista länk var för länge sedan planerad att igen vara Ayagaures-rundan. Nu skulle jag kolla hur det står till med dagsformen och om det hjälpt att träna de senaste dagarna. Planen var att köra hela sträckan Puerto Rico – Ayagaures - Playa del Ingles non stop. Uppförslöpan från Ayagaures upp till toppen skulle jag ta tid och se om jag kom upp under 15 min.
Starten från hotellet löpte på bra. Den här dagen såg ut att igen bli strålande och varm. Igen var det många cyklister av olika typer och förmågor på vägen. På väg upp mot Ayagaures cyklade jag på i all enkelhet helt ensam.. Några motionärer passerade jag på halva vägen och några mötte jag. Vissa av dem hade uppenbara problem med morgonvärmen och –solen.
Nu kom då utmaningen att pressa sig en aning i den vackra uppförsbacken med de fem serpentinsvängarna. Jag satte igång tidtagaren och klämde i den första 30 metrarna. De första 2 km är brantare än sluthalvan. Det visste jag, och pulsen steg ordentligt och flåsandet intesifierades.
Allt känndes dock rätt bra och jag varierade växlarna hela tiden mellan fyran och ettan. Någon enstaka gång steg jag upp för att lätta på aktertrycket. Snart kom toppen mot. Massor av turister hade samlats här uppe för att beundra utsikten. Till min förvåning så kände jag mig mycket stark här och klämde i de sista hundra metrarna stående och växlade upp till stora klingan och började mata på högre växlar inför nerfarten mot Montana de la Data.
Okej… hur snabbt hade jag nu då kommit upp? Jo det tog 13 min och 20 sek. Häftigt! Jag är mycket nöjd!
Nerfarten mot Maspalomas genom byn Montana de la Data är alltid lika spännande och hisnande…
Nu skulle jag ta mig en sista titt in till cykelaffären Free Motion vid Playa del Ingles. Hit är det mycket lätt att hitta. Det är bara att så att säga köra rakt längs gatan/avenyn som passerar strax nedanom nöjesfältet vid Maspalomas. Det är bara att cykla på tills s-svängarna kommer mot längst borta vid Playa del Ingles.
Jag shoppade mig en karta över norra delarna av Gran Canaria, ett par fräsiga reklamcykelbyxor från Free Motion och som final den ”godaste capucino” på Gran Canaria.
Efter det var det bara att klämma i finalsträckan längs GC500 mot Puerto Rico och hotell Niza. Bara för att packa ner cykeln och alla små delar i transportväskan för hemresan…

Km: 66,93
(ca 5 km är borta p.g.a. rätt mycket slö åkande i Playa del Ingles)
Medelpuls 137
Maxpuls 159
Totalhöjdmetrar: 1029
Medelhastighet 23.,87
Maxhatighet: 61,56

Och nu en summering av cykelresan till Gran Canaria 2012
Det blev totalt 581 km på mätaren. Men tänker jag efter hur många gånger jag vridit bort mätaren när jag s.a.s. slökört i tätorter så närmar sig nog den totala km-mängden ganska nära 600… men ändå inte riktigt!
De totala höjdmetrarna blev 9418. Inte dåligt! Jag klättrade således sammanlagt mycket högre än Mount Everst ;-) !
Under denna resa har jag absolut inte råkat ut för eller ens varit nära någon olycka. Allt har löpt på mycket bra med inga tekniska problem eller ens punkteringar.

Goda råd att tänka på när man fundera på en cykelsemester på Gran Canaria.
1)   Cykel kan man ta med sig eller hyra på plats. Det har nu växt fram en hel del firmor som hyr ut både racercyklar för landsväg, MTB cyklar för terräng och också ”normala” cyklar för nära äventyr runt turistorterna och främst i närheten av Maspalomas och Playa del Ingles.
Den mest kända och säkra cykeluthyraren på Gran Canaria är trots allt Free Motion på Maspalomas eller Playa del Ingles. De har allt och mycket fin kvalité med ständigt årets Cannondale cyklar som utbud.
Vill du ta med egen cykel så måste du trots att ha en egen transportväska för cykel och utrustning. Välj här gärna en hårt variant för säkrare transport.
2)   För att köra säkert längs de trafikerade landvägarna mellan turistorterna på kusten så skall man alltid tänka på säkerheten genom att:
·      Hålla eget spår och kör så rakt som möjligt
·      Ta, på ett positivt sätt, för dig och visa att du finns
·      I rondeller och korsningar skall du visa tydligt med handen vart du är på väg
·      Håll sikten långt borta och förbered dig alltid på att eventuellt stanna fort
·      Bry dig inte om att det kanske uppstår en lång kö av bilar bakom dig i en uppförsbacke. Börja inte vifta och försöka få bilarna att köra om. Trampa på i egen takt. Rakt och fint
·      Var speciellt aktsam i rondeller och planera din ”linje”
·      Se upp med lösa stenar
·      Lyssna alltid på bakifrån kommande trafik
·      Titta inte för ofta bakåt
·      Spänn dig inte – avslappnad hållning
·      Fegbromsa inte. Ta hellre bromskraft genom att resa dig upp och ta vind
·      Om du inte är van så skall du låta grupper köra iväg och välja att köra din egen fart
·      Slit inte ut dig i uppförsbackarna. Kör här i lätta växlar
·      Gör dig ”stor” i tunnlarna och fegkör inte för nära kanten. Ofta är det en smal ”trotoar” inne i tunneln som kan bli mycket farlig om man skulle köra i den. Håll blicken långt borta i tunnelöppningen för att inte bli ”mörkblind”. Du kan också skaffa dig ett liten baklykta som blinkar åt bilarna bakom
·      Var inte blyg att stanna och pausa. Men pausa då på ett säkert ställe. Planera på förhand
·      Kör försiktigt i tätorter som t.ex. Playa del Ingles. Är du inte säker på vart du skall i en rondell… kör ett varv till för säkerhet skull
3)   När man cyklar inåt landet och tar sig an riktiga serpentinvägar med mycket branta avsnitt så kan jag kanske ge råd om:
·      Var beredd på att avsnitten med uppförslöpor är många och långa
·      Många avsnitt kan verka nästan platta. Det är ofta en synvilla. En snabb titt bakåt så märker man fort lutningen bättre
·      När den riktiga uppförsbacken startar så kan jag rekommendera att starta rätt fegt i en lätt växel. Då är det lättare att växla upp om man tycker att man vevar på för tätt
·      Var försiktig i början av backen. Se till att pulsen hålls på lämplig nivå. Färden upp kan vara mycket lång
·      Andas med djupa andetag
·      Sitt rakt och bekvämt och variera hela tiden handgrepp
·      Håll en rak linje och håll siktet alltid så långt som möjligt
·      Om det är möjligt välj den yttre svängen i serpentinkurvorna. Inre kurvan är oftast dubbelt brantare
·      Bry dig inte om ifall du blir omkörd av någon annan bättre cyklist. Om det däremot är någon där framme som du håller på att cykla i kapp är ju alltid ett plus och sporrar
·      Se upp för cyklister som kommer i motsatt riktning. De kommer oftast mycket snabbt och vissa kan ta rejält ut kurvorna
·      Se upp för bilar som kommer mot. Ofta tutar de i svängarna
·      Bry dig igen inte om bilar som kommer upp dig bakifrån. Låt de sköta sig själva. Cykla din linje och börja inte vifta och försöka få dem att köra förbi
·      Vill du pusta ut så välj t.ex. en ytterkurva i en hårnål för paus, eller en parkeringsplats
·      Njut av utsikten!!!
·      Njut av alla dofter och naturljud!!!
·      I nerförslöparna skall man vara ytters försiktig! Dels är man trött efter att klättrande och sedan kan det också vara kyligt vid starten
·      Farten tilltar snabbt. Välj gärna att ta ett stadigt grepp om styret. Helst nere i bocken. Det är där man får det stadigaste taget och styrförmågan. Två fingrar alltid på bägge bromshandtagen
·      Håll blicken lågt för att spana efter både bilar och medcyklister. Många gånger är en cyklist snabbare neråt än en bil
·      Se upp i de täta kurvorna! Cykeln har en förmåga att ”driva ut” och en fara att åka ut mot kanten är överhängande om farten är för hög. Planera hela tiden linjevalet
4)   Ta med dig extra kläder. Det kan vara kyligt uppe i de centrala delarna av Gran Canaria
5)   Ta med dig pengar. Det finns ypperliga pausställen s.s. konditorier, kaféer och matställen. Ta med tillräckligt mycket dricka och smått tilltugg
6)   60 km hemma är inte alls samma 60 km som på GC! Dubbla eller tredubbla din planerade tid



Tack för en underbar resa 2012!






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar